Släktförteckning

Bakgrund

Denna sammanställning innehåller uppgifter om avlidna ättlingar härstammande från kyrkoherde Thomas Erskine Magnus Hain född i Barkåkra 19 oktober 1809 och död i Ronneby 1 februari 1871. Denne Thomas Hain var son till John Hain som var född 1780 i Skottland. John Hain invandrade till Sverige 1803 för att införa nya jordbruksmetoder vid Engeltofta ägor på begäran från jordbruks­refor­matorn C G Stiernswärd. Nedan beskrivs historiken kring bakgrund och hur John Hain blev svensk.

Historik

Följande text är en förkortad och bitvis bearbetad version av en artikel skriven av generalmajor Gottfried Hain i tidskriften ”Bjärebygden” 1958.

Då ett engelskt fartyg den 28 april 1803 ankrade vid Skepparkroken, medförde det som passagerare åtta skottar, vilka majoren Carl Georg Stiernswärd (1767-1825) genom förmedling av Lord Erskine Kellie, som var engelsk konsul i Göteborg, lyckats engagera för det av honom planerade reformarbetet på Engeltofta¹.

Denna invandring av yrkesmän bör ses mot bakgrunden av den storartade utveckling som jordbruket i de skotska ”lågländerna” hade genomgått under 1700-talet. Detta medförde att omkring sekelskiftet 1700-1800 många unga skotska ”lågländare” – lantbrukare och jordbruksmekaniker – var verksamma i Skandinavien och andra delar av Europa.

Om dessa insatser på Bjärehalvön har det ju skrivits en hel del, främst av Stiernswärd själv i hans 1821 utgivna skrift ”Engeltofta förr och nu”, vari de nya metoderna och redskapen närmare beskrivs. I sin skrift nämner dock Stiernswärd, att då (1821) fem av de åtta skottarna var kvar i Sverige. Därmed måste han ha åsyftat Alexander Hall, John Hain, Walter Pride, Robert Machai och Alexander Bonthron. De tre sistnämnda betecknades av Stiernswärd som smeder och mekaniker och torde väl ha varit knutna till den redskapsfabrik som Stiernswärd genast efter deras ankomst lät uppföra och där tillverkningen efterhand fick en betydande omfattning. Hall och Hain synas ha representerat den egentliga lantbrukskunskapen och benämns av Stiernswärd ”farmer” resp. uppsyningsman. Särskilt torde Hall, som var närmare tio år äldre än Hain, ha varit en erfaren lantbrukare.

Här ska emellertid endast berättas något om John Hain. Han var född den 10/9 1780 i Kembacks församling i Fifeshire² i Skottland som äldste son i familjen Hain i gården Morton of Blebo. Farfadern Thomas Hain född omkring 1720 hade år 1752 förvärvat densamma. Säkerligen hade John erhållit en sträng och av presbyteriansk anda präglad uppfostran, ty Kemback ligger ca. en mil från S:t Andrews och därmed i en av den skotska ”kirkens” hjärtpunkter.

Året efter sin ankomst till Engeltofta ansökte John om rätt till nattvardsgång – en framställning som föranledde prosten Magnus Falck³ i Barkåkra att därom inhämta Domkapitlets i Lund instruktioner med hänsyn till att den sökande tillhörde den reformerta kyrkan. I denna skrivelse vitsordar Falck, att Hain ”förstår tämmeligen det swenska tungemålet” och att han ”gärna bewistat den allmänna Guds tjensten och fört en anständig och skickelig wandel så wida mig wetterligt är”.

Och så beviljades det sökta tillståndet och därigenom bragtes sannolikt Hain i närmare kontakt med prostfamiljen, där han påföljande år 1805 blev svärson genom giftermålet med en av döttrarna.

Det nygifta paret John och Hedvig (Hedda) Hain fick bostad i det då nyuppförda Kellie House, men bodde där endast två år. Under 1807 lämnade nämligen Hain sin anställning som inspektor hos Stiernswärd för att som arrendator av ”klockarbolet” inflytta i Klockargården.

Hall och Hain tycks redan från början ha tillvunnit sig sin arbetsgivares uppskattning.

Det goda personliga förhållandet mellan Stiernswärd och Hain verkar inte ha påverkats av den senares övergång till självständig verksamhet, utan lär – enligt muntlig tradition – ha fortfarit. I varje fall stod Stiernswärd fadder till paret Hains andre son Thomas (sedermera prost i Ronneby), som 1809 föddes i Klockargården.

Hains arrende av Klockarbolet varade i sex framgångsrika år fram till 1813. År 1813 bildades gården Huntley gård genom sammanslagning av några förvärvade mindre gårdar. Den areal som Huntley omfattade under denna tid, ska enligt Nestor Hammarlund⁴ ha uppgått till 400-500 tunnland, vilket förefaller förvånande mycket.

Eftersom John Hain nu var ende sonen betraktades det säkerligen som självklart, att han skulle återvända till Skottland i samband med faderns död och överta fädernegården Morton of Blebo (bild se nedan), vilket gjorde att han började tänka på Huntleys försäljning. I varje fall såldes Huntley 1829 till svågern Alexander Hall, sedan Hains fader i Skottland avlidit i slutet av 1828. Hain ändrade sig så småningom, sedan han fått ta del av faderns testamente, som nämligen belastade gården med betydande förpliktelser gentemot modern och de tre systrarna.

Under 1831 tillträdde i stället John Hain arrendet av Stora Bernstorp i Burlövs församling nära Malmö och kvarstannade där till sin död 1846. Två år tidigare hade han arrenderat jämväl Dalby Kungsgård eller åtminstone en del därav, men överlämnade skötseln till en systerson, John Seth, som 1842 kommit till Sverige från Skottland.
John Hain och hans hustru (död 1844) är begravda å kyrkogården i Burlöv, där en minnessten rests av hans efterkommande.

Förteckning av släktingar

Arbetet att sammanställa en lista över ättlingar till kyrkoherde Thomas Hain har i grunden utförts av Ragnvald Pettersson. Senare har sammanställningen bearbetats och kompletterats av Daisy Hains Släktfond styrelse genom främst sekreteraren Christer Edgren. De som önskar ställa frågor eller som har kompletteringar att göra kan skicka dessa till Christer via email christeraedgren@gmail.com.

Under 2021 och början av 2022 har alla uppgifter i släktförteckningen granskats och i förekommande fall uppdaterats. Som styrelsen uppfattat saken speglar förhållandena läget vid årsskiftet 2021/2022.

En viktig anledning till att denna sammanställning har upprättats är att ligga till grund för beslut om stipendier ur Daisy Hains Släktfond avsedda för ungdomar som står i begrepp att bedriva postgymnasiala studier vid universitet och högskolor. Sammanställningen kan också ligga till grund för en eventuell framtida släktförening vilken har diskuterats men ännu ej realiserats.

Naturligtvis förekommer felaktigheter och ofullständigheter som styrelsen i Daisy Hains Släktfond gärna vill ha uppdaterade. Kontakta i så fall Christer Edgren, christeraedgren(at)gmail.com.

Kommentarer till förteckningen av släktingar

Kyrkoherde Thomas Hain och hans hustru Beda född Kraak födde tio barn. Av dessa dog en son vid späd ålder. Av de överlevande nio, flyttade en, Thomas, tidigt till Amerika varefter spåren försvinner. Av de resterande åtta var de fem som fick egen avkomma som idag (2022-04-28) resulterat i totalt 444 ättlingar. Nyligen föddes två barn i sjunde generationen. Bilden ser ut på följande sätt:

Generation	Antal ättlingar	Nivå	Kommentar
1	10	Syskon	Endast 5 fick avkomma. Samtliga ättlingar avlidna
2	22	Kusiner	13 fick avkomma. Samtliga ättlingar avlidna
3	41	Sysslingar	30 fick avkomma. Samtliga ättlingar avlidna
4	75	Bryllingar	62 har avkomma
5	142	Pysslingar	70 har avkomma. Inga ytterligare i denna generat.
6	152	6.e kusiner	Ytterligare barn tillkommer i denna generation
7	2	7.e kusiner

Av de 444 ättlingarna är samtliga som tillhör generation 1-3 döda. I övriga generationer handlar de om att ett tiotal är döda. Det innebär att det finns omkring 350 nu levande ättlingar till Thomas Hain.

De flesta av släktingarna är födda i Sverige och har verkat där. Men idag finns det släktingar som bor i USA, Tyskland, Norge, Danmark och Schweiz. Så släkten sprider sig över världen.

Förteckningen bygger på en släktdatabas tillhörande ett system vid namn DISGEN 2021. Inmatningen till denna databas har skett utgående från olika källor, t ex kyrkoböcker, befolkningsregister framtagna utifrån olika år utgivna av Sveriges släktforskarförbund, Sveriges dödbok, Internetsiten birthday.se, m fl. Givetvis har även personlig kännedom om släktingar bidragit till uppgifterna. I databasen finns alltid angivet vilken källa som har utnyttjats för uppgiften och i förekommande fall även vilken publikation i källan som används, t ex vilka kyrkböcker och sida som hänvisning gjorts till. En ytterligare viktig källa har Svenska Dagbladets arkivtjänst varit. On-line kan man i denna tjänst fritt söka i samtliga utgivna tidningar från starten 1884 fram till idag. Så länge familjesidan var komplett med giftermål, födslar, dödsannonser, nekrologer är den källan viktig särskilt när det gäller personer som levt i Stockholm. Numera publiceras familjehändelser i stor utsträckning i andra medier.

Sist i förteckningen finns ett personregister som även inkluderar ingifta personer. Detta personregister är sorterat i första hand på efternamn och det efternamn man fick som nyfödd. Detta berör då främst kvinnor som i samband med giftermål oftast bytt efternamn till mannens.

Viktigt att notera är att förteckningen av släktingar i första hand sorterad efter åldersordning. Detta innebär att Thomas Hains dotter Hilma som var det äldsta barnet som fick barn, kommer först i förteckningen tillsammans med alla hennes ättlingar i generations- och åldersordning. Därefter kommer barn nummer två till prosten som fick barn, dvs Folke och alla hans ättlingar i generations- och åldersordning.

Förteckningen innehåller endast de släktingar som är avlidna. Nu levande släktingar i senare generationer, dvs från generation 4, kan ej utan speciella tillstånd publiceras på Internet.

Den som önskar en komplett släktmatrikel innehållande samtliga kända ättlingar till kyrkoherde Thomas Hain ombedes kontakta någon tillhörande styrelsen i Daisy Hains släktfond.

---

1. Engeltofta är ett gods några kilometer norr om Ängelholm ↩︎
2. Fife ligger norr om Firth of Forth, dvs norr om Edinburgh ↩︎
3. Kyrkoherde Magnus Falck född 1744 död 1809 gift med Hedda Elisabeth Sjöberger född 1757 död 1846 ↩︎
4. född 28 augusti 1888 i Barkåkra församling, Kristianstads län, död där 30 januari 1966, var en svensk lantbrukare och politiker (i Bondeförbundet). Han utgav ”Några glimtar ifrån svunnen tid i nordvästra Skåne” ↩︎